Personligt med Jens och Åsa – våra tankar om högkänslighet
Jens svarar...
Hur jag upptäckte högkänslighet
För drygt fyra år sedan började jag fundera över om några av mina adepter som jag var mentor åt kunde vara högkänsliga. Jag läste därför på om högkänslighet och skapade en digital enkät med frågor baserade på Elaine Arons HSP-test.
Min egen känslighet – är jag själv högkänslig?
Jag är medium-känslig, alltså varken lågkänslig eller högkänslig - men har vissa områden där jag är känsligare än de flesta andra. Till exempel är jag relativt koffeinkänslig och har en ökad känslighet för låg blodsockernivå. Jag dricker därför oftast bara kaffe på morgonen och ser till att hålla en jämn blodsockernivå hela dagen.
Min första tanke kring HSP
Min första tanke var att det är viktigt att vara medveten om högkänslighet och ha det i åtanke när jag möter personer både professionellt och privat.
Mest överraskande insikter om högkänslighet
Jag blev förvånad över att högkänslighet är ett så viktigt personlighetsdrag för människans och gruppens överlevnad. Det är fascinerande att högkänslighet kan innebära många värdefulla egenskaper som ökad kreativitet, förmåga att se komplexa samband, och att lägga märke till detaljer – men också att det medför en ökad risk för utmaningar som utmattning och depression.
Viktigaste lärdomar om högkänslighet
Att högkänslighet är vanligt och kan ta sig många olika uttryck hos individer - både positiva och negativa. En intressant aspekt är också "fördelskänsligheten", alltså att högkänsliga ofta kan tillgodogöra sig olika interventioner bättre än många andra.
Största styrkorna hos högkänsliga personer
Högkänsliga individer har ofta:
-
En hög emotionell intelligens, vilket gör att de är bra på att förstå och känna av hur andra mår.
-
Stor empati, som kan bidra positivt till individers och gruppers utveckling.
-
Stor kreativitet och detaljkänsla, som kan vara en tillgång inom konst, musik och litteratur.
-
En förmåga att bearbeta information på ett djupare plan, vilket hjälper dem att förstå komplexa situationer bättre.
Viktiga insikter för högkänsliga
Det är viktigt att högkänsliga lär sig identifiera sina styrkor såväl som sina utmaningar och riskfaktorer. Att vara lyhörd för sina behov – till exempel behov av egentid, återhämtning, lugn och ro – är avgörande för deras välmående.
Hur jag förändrat mitt bemötande av andra
Jag är numera extra noga med att beakta högkänslighet i mitt bemötande av människor. Jag är särskilt medveten om högkänsligas behov av mer återhämtning och lugnare omgivningsmiljöer.
Vad jag önskar att arbetsgivare, partners och lärare visste
Jag önskar att fler skulle sätta sig in i högkänslighetens natur och förstå att det är ett medfött personlighetsdrag. De bör lära sig vilka styrkor som högkänsliga har, vilka utmaningar som finns, och hur ohälsa kan förebyggas hos högkänsliga personer.
Betydelsen av HSP inom arbetsmiljö och hälsa
En god arbetsmiljö är avgörande för alla, men för högkänsliga är den extra viktig. De processar sensoriska intryck mer intensivt, vilket gör dem extra beroende av en lugn och balanserad arbetsmiljö för att må bra och prestera optimalt.
Paralleller mellan högkänslighet och min tidigare forskning
Jag ser starka kopplingar mellan högkänslighet och mina tidigare forskningsområden, såsom psykologisk trygghet och impostor-fenomenet. Vår forskning har visat att låg psykologisk trygghet ökar risken för impostor-upplevelser, vilket i sin tur leder till ökad stress, oro, ångest och utmattning. Vi tror att högkänsliga, särskilt de som känner sig annorlunda, kan löpa en högre risk att utveckla impostor-känslor, men detta behöver undersökas mer.
Betydelsen av HSP inom vården
Ökad kunskap om högkänslighet inom hälso- och sjukvården är viktig eftersom högkänslighet ibland kan misstas för diagnoser eller sjukdomar. Det behövs större medvetenhet om de utmaningar högkänsliga kan möta, som stress, utmattning och depression, samt deras behov av regelbunden återhämtning.
Utmaningar med forskning om högkänslighet
Då det saknas svensk forskning och grundläggande kunskaper om Sensory Processing Sensitivity (SPS, högkänslighet) kan det finnas ett visst motstånd mot att integrera detta relativt nya forskningsfält inom medicinsk och psykologisk forskning.
Framtida forskningsbehov
Det vore värdefullt att utveckla ett praktiskt verktyg för att mäta och optimera energinivåer - fysiska, emotionella, mentala och spirituella. Ett sådant verktyg vore särskilt användbart för högkänsliga individer som lättare blir energilåga och utmattade på grund av att de bearbetar sensoriska intryck djupare och mer energikrävande.
Min drivkraft bakom Sveriges första forskningsprojekt om högkänslighet
Eftersom jag tidigare bedrivit forskning på faktorer som påverkar hälsa och välmående ligger det nära till hands att även undersöka högkänslighet. Det är ett medfött personlighetsdrag med betydande inverkan på hälsa och välmående, både positivt och negativt, och här behövs mer forskning.
Åsa svarar...
Vad var det som fick dig att börja arbeta med högkänslighet - var det en personlig insikt, ett behov i samhället eller något annat?
Det var en kombination av personlig insikt och ett uppenbart samhällsbehov. När jag själv insåg att jag var högkänslig föll många bitar på plats i mitt liv. Jag förstod varför jag reagerade starkare på vissa situationer och varför jag behövde mer tid för återhämtning. Samtidigt märkte jag att det fanns en brist på kunskap och förståelse för högkänslighet i samhället. Det motiverade mig att börja arbeta med att sprida information och verktyg för att hjälpa andra att förstå och omfamna sin högkänslighet.
Hur har din egen högkänslighet påverkat ditt sätt att arbeta och leda andra?
Min högkänslighet gör att jag intuitivt känner in människor på djupet. Jag lägger märke till subtila signaler så som tonfall, kroppsspråk, stämningar i rummet - sådant som många andra kanske inte ens noterar. Det gör att jag ofta förstår hur någon mår, vad de behöver eller vad som händer mellan raderna, långt innan det uttalas. Den här förmågan hjälper mig att möta människor där de är, oavsett om det handlar om en klient, en deltagare i en föreläsning eller någon jag samarbetar med. Jag behöver inte anstränga mig för att skapa trygga miljöer utan det faller sig naturligt, eftersom jag hela tiden känner in och anpassar mig utifrån det jag uppfattar. Högkänsligheten är med andra ord inte något jag använder, det är så jag fungerar.
Vilka fördomar om högkänslighet har du själv behövt utmana, både i dig själv och i mötet med andra?
En vanlig fördom är att högkänslighet är detsamma som svaghet eller överkänslighet. Jag har behövt arbeta med att omdefiniera dessa begrepp, både för mig själv och i dialog med andra. Det handlar om att förstå att högkänslighet innebär en djupare bearbetning av intryck och känslor, vilket kan vara en styrka i många sammanhang.
Varför tror du att intresset för högkänslighet har ökat så kraftigt de senaste åren?
I en tid där stress och psykisk ohälsa ökar söker människor efter förklaringar till sina upplevelser. Högkänslighet erbjuder en förståelseram som hjälper många att sätta ord på sina känslor och reaktioner. Dessutom har ökad tillgång till information via böcker, poddar och sociala medier gjort det lättare för människor att identifiera sig med begreppet och söka stöd.
Vilka missförstånd om högkänslighet tycker du är mest skadliga och hur kan vi förändra dem?
Ett vanligt och skadligt missförstånd är att högkänsliga personer är svaga eller mindre kapabla. Det kan leda till att de inte får rätt stöd, eller själva börjar känna skam över sina känslor. För att förändra detta behöver både allmänheten och yrkesverksamma i vård, skola och arbetsliv få ökad kunskap om vad högkänslighet faktiskt innebär. En annan missuppfattning är att högkänslighet skulle vara en form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ett trauma eller en inlärd strategi från en otrygg uppväxt. Även om det kan finnas överlappningar i upplevelser, är högkänslighet ett medfött personlighetsdrag, inte en diagnos eller något som behöver ”rättas till”.
Att blanda ihop begreppen riskerar att dölja högkänslighetens styrkor: som empati, kreativitet, djup reflektion och förmågan att uppfatta subtila nyanser i mänskliga möten. Både högkänsliga och personer med NPF har unika egenskaper som förtjänar respekt. Men för att ge rätt stöd behöver vi förstå skillnaderna, inte för att rangordna, utan för att möta varje individ utifrån den de är.
Hur kan ökad kunskap om högkänslighet bidra till att förebygga psykisk ohälsa i samhället?
Genom att förstå och acceptera högkänslighet kan individer lära sig att hantera sina känslor och behov på ett hälsosamt sätt. Detta kan minska risken för utbrändhet, ångest och depression. På samhällsnivå kan ökad kunskap leda till bättre anpassade arbetsmiljöer, skolor och vårdinrättningar som tar hänsyn till olika känslighetsnivåer, vilket i sin tur främjar psykisk hälsa.
Vad har samarbetet med Jens lärt dig om att kommunicera högkänslighet till personer som inte själva är HSP?
Samarbetet med Jens tillför något som jag aldrig hade kunnat skapa på egen hand: en vetenskaplig tyngd, en nyfiken utifrånblick och en annan väg in i ämnet. När vi möts uppstår något unikt. Jag bär med mig det levda, det inkännande och det vardagsnära. Jens kommer in med struktur, forskning, och en förmåga att formulera det som annars kan kännas svårfångat. Det som gör vårt samarbete så starkt är just att vi ser på högkänslighet från olika håll, men med samma respekt. Där jag kanske känner in, känner han igen mönster. Där han vill förklara, vill jag beröra. Och tillsammans lyckas vi ofta nå både hjärta och hjärna. Det är något jag tror behövs för att verkligen nå ut, inte bara till dem som redan känner igen sig, utan också till de som vill förstå.
Hur kompletterar era olika bakgrunder varandra i samtalet om känslighet och forskning?
Jens bidrar med en vetenskaplig och analytisk synvinkel, medan jag tillför personliga insikter och praktiska erfarenheter. Tillsammans erbjuder vi en helhetsbild av högkänslighet som både är evidensbaserad och relaterbar, vilket gör ämnet mer tillgängligt för olika målgrupper.
Vad hoppas du att publiken tar med sig från era gemensamma föreläsningar?
Jag hoppas att publiken får en djupare förståelse för högkänslighet och dess påverkan på individ och samhälle. Målet är att deltagarna ska känna sig stärkta i sin egen känslighet eller få verktyg för att bättre stödja högkänsliga personer i sin omgivning.
Vilka områden inom högkänslighet tycker du är mest angelägna att forska vidare på?
Det finns ett stort behov av forskning kring högkänslighetens påverkan på arbetsliv, utbildning och hälsa. Specifikt skulle studier om hur högkänsliga individer hanterar stress och vilka stödinsatser som är mest effektiva vara värdefulla.
Hur ser du på framtiden för högkänsliga i arbetslivet, vad behöver förändras?
Arbetsplatser behöver bli mer medvetna om olika känslighetsnivåer och anpassa miljöer och arbetsuppgifter därefter. Det handlar om att skapa flexibla arbetsmiljöer där högkänsliga individer kan blomstra utan att kompromissa med sin hälsa.
Om du fick drömma fritt: hur skulle samhället se ut om högkänslighet var fullt ut förstått och integrerat?
I ett sådant samhälle skulle empati, lyhördhet och djup bearbetning av information värderas högt. Utbildningssystem, arbetsplatser och vårdinrättningar skulle vara utformade för att stödja olika känslighetsnivåer, och högkänsliga individer skulle känna sig fullt accepterade och uppskattade för sina unika egenskaper.